Ett samtal med Jess Pettis

16 februari 2018

av Dawn McClintock Den unge Jess Pettis från Prince George i British Columbia blev något av en sensation över en natt bland amerikanska medier och åskådare när han väckte uppmärksamhet vid Supercross-tävlingarna i Oakland och San Diego. Vid sin debut i Oakland satte Pettis snabba varvtider under kvalen, vilket fick många att undra: ”Vem är den här killen från Kanada?” Han fick lite TV-tid under ”Race Day Live” och trots några motgångar som hindrade honom från att visa sitt rätta värde i finalerna bevisade han att han kan hänga med de snabba killarna. Vi träffade Jess efter att han hade avslutat sina två supercross-tävlingar och ville veta mer om den skada som tvingade honom att bryta i San Diego. FXR: Hej Jess, hur är läget just nu? Är du fortfarande nere i Kalifornien? Jess Pettis: Jag är fortfarande här nere i Kalifornien och kommer nog att stanna här ett tag till. Jag är i Menifee, så jag befinner mig i ett riktigt motorcykelmecka där alla motorcyklister samlas. Har du fått någon prognos om vad som är fel med din axel än? Jag var där och får besked här idag eller imorgon. De var tvungna att göra en MR-undersökning och en massa andra undersökningar. Så jag borde få veta inom de närmaste dagarna vad det är för fel. Men det känns inte rätt. Det knakar och min axel är riktigt svag, så jag vet att något inte står rätt till, men jag är inte säker än. När uppstod egentligen problemet med axeln? I Oakland, som alla såg på TV, kraschade jag i kvalheatet och det gick helt bra efter det, men i LCQ-heatet hade jag tagit mig upp till femte plats när jag kraschade efter ett eller två varv och landade på axeln. Det verkade inte vara något alltför allvarligt. Jag körde klart loppet och det var bara lite ömt, så jag tog det riktigt lugnt den veckan. Jag lät undersöka det och allt verkade vara i ordning när jag röntgades. Så jag åkte iväg och tävlade under helgen. Allt var bra. Det var ömt och svagt, men jag kunde köra. Men under heatloppet gav det helt vika och började knäppa varje gång jag rörde armen. Då bestämde jag mig för att jag inte kunde köra vidare och tvingades bryta. Skadan uppstod alltså ursprungligen i Oakland, men den förvärrades ju mer jag fortsatte att köra. Du kommer att behöva skaffa dig en sponsor som tillhandahåller silvertejp. Jag vet, eller hur! Det räcker med tejp, styrofoam eller bubbelplast runt mig. Ja, det är frustrerande, men det hör till. Det känns som att jag går igenom en ganska jobbig liten skadeperiod just nu, men å andra sidan ser man ju min kompis Noah McConahy och Roczen som går igenom samma sak. Det finns många förare som befinner sig i samma situation. Det är frustrerande och det är inte särskilt roligt att gå igenom, men alla går igenom det och det hör till sporten. Man får ta det som det kommer. Du har verkligen fått massor av uppmärksamhet i media tack vare dina två supercross-framträdanden och stort stöd från dina fans. Hur har det känts? Det har varit ganska överväldigande med reaktionerna från folk hemma i Kanada. Alla har stöttat mig och stått bakom mig. Stödet har varit fantastiskt. Jag blev faktiskt ganska chockad redan efter Oakland – alla inlägg på sociala medier och alla som hörde av sig och kontaktade mig för att säga hur häftigt det var att jag var där. Det var fantastiskt. Jag hade inte förväntat mig att få så mycket uppmärksamhet bara för att jag kvalade in riktigt bra. Jag kände mig riktigt bra, men jag fick inte resultaten i tävlingarna. Det var ju självklart det jag ville. Jag var lite besviken över det, men alla andra var verkligen glada över att jag var där och att åtminstone någon representerade Kanada. Så det var häftigt. Jag såg till och med bilder från arenacross-tävlingen i Chiliwack – där de pausade tävlingen så att killarna kunde se dig på TV, och Future West hade öppnat ett forum där folk kunde skicka hälsningar till dig. Det var riktigt häftigt att se. Det är inte något man ser varje dag. Jag såg det och tyckte att det var riktigt häftigt. Det är inte vanligt att man avbryter en arenacross-serie i Kanada. Man skulle inte förvänta sig att de skulle pausa den för att titta på supercross. Det var riktigt häftigt. Du har verkligen visat att du klarar av att hänga med de snabbaste i supercross. Kommer vi att få se dig tillbaka? Ja, till 100 %. Jag menar, jag trivs verkligen här nere och det har varit mitt mål, så att äntligen få prova på det var riktigt häftigt. Bara upplevelsen i sig har gjort att jag nu definitivt är fast. Jag känner att jag har mycket mer att bevisa, inte för andra utan för mig själv. Jag kvalade in bra, men jag känner att jag kan uppnå bra resultat när jag jämför mig med de andra förarna jag tränar med. Jag tror att jag kan hänga med i toppen och prestera bra i huvudtävlingarna. Jag känner att det finns några ouppklarade saker som jag måste ta itu med. Den första omgången av den kanadensiska Triple Crown AX-serien ska snart dra igång. Det är väl för tidigt att säga om du kommer att kunna ställa upp? Ja, jag är inte säker. Det handlar förstås mest om min axel – om jag kan göra det eller inte. Det är något jag gärna skulle vilja göra, men jag får se hur det ser ut de närmaste dagarna och hur jag mår, och så tar vi det därifrån. Vad tycker du om att vara ledande i MX101-laget nu när Maffenbeier har gått vidare? Jag tror att det kommer att bli bra för mig. Jag har aldrig upplevt något liknande i laget. Jag har alltid varit den som kommit på andra plats i startuppställningen, och när jag körde för Kawasaki-laget var jag alltid den yngre nykomlingen där. När jag gick över till MX101 var jag tillsammans med Maff och några duktiga förare. Jag tror att Marco också kommer att bli jättebra. Eftersom jag är den mer erfarne föraren i laget och har varit med några år till, tror jag att det kommer att vara bra för mig. Förhoppningsvis kan jag ge Marco några råd om saker jag har lärt mig de senaste åren och hjälpa honom. Jag tror att vi kommer att bli bra lagkamrater. Det är trevligt att se att ni kommer att ha ett par av de nationella utomhusmästerskapen alldeles i er egen bakgård. Ni måste vara ganska nöjda med att det återvänder till Prince George. Ja, jag är verkligen jätteglad. Jag tror att alla i St. George känner likadant. Jag vet att alla mina vänner och familjemedlemmar som var där var riktigt begeistrade över hela nationella mästerskapet – hur professionellt det var, banan och publiken. Hur stor scen det egentligen var chockade nog alla. Jag vet att många kommer att återvända eftersom ryktet om hur bra mästerskapet var har spridit sig, så jag är definitivt taggad över att det ska hållas där igen. Jag kan sova i min egen säng och sedan åka och tävla. Min hemmabana. Jag tror att det kommer att bli bra. Banan var en av de bättre banorna förra året. Jag säger inte bara det för att det är min hemmabana, men jag tror verkligen att den förmodligen var en av de bättre banorna i hela serien. Jag ser fram emot det. Jag såg att den andra omgången går på Popkum-banan. Har du någonsin kört på den banan och tycker du att den håller tillräckligt hög klass för att vara värd för ett nationellt lopp? Jag har kört där en eller två gånger, men inte särskilt ofta. Jag tyckte att det var en bra träningsbana, men jag är inte helt säker på om den passar som tävlingsbana. Jag kan dock inte säga så mycket, eftersom jag sa samma sak om banan i Prince George – att jag var lite tveksam – och de bevisade att alla hade fel. De lade ner mycket hårt arbete, de fixade till banan, de satsade mycket pengar på den och den blev en av de bästa. Så om grabbarna i Popkum kan göra det – bredda den lite, fylla på lite jord och göra den mer till en tävlingsbana – så har den definitivt potential. Du har haft en kärngrupp av människor som har stöttat dig i dina supercross-satsningar. Vill du räkna upp dem? Jag har många fantastiska sponsorer hemma som har gjort det här möjligt, till exempel lokala företag, vänner och familj som har bidragit. Det är ju uppenbart att det är väldigt dyrt. Vernon Motorsports, MX101 Racing, FMF, FXR, Cycra, Dunlop, 6D, Rockstar Energy Canada, Kevin Urquhart, Ride Engineering, Inc., 100 %, Decal Works, Rekluse Canada, Dedicated Ride Co., Ryno Power, Classic Autobody, Hrsepwr_ranch, Joshua Myatovic, Outlaw Motorsports Kamloops, White Spruce Enterprises, Spotless Uniform, Dean Birks, Twisted Development Racing och Andreas Konrad.

Foto av BrownDog Wilson

Lycka till med din återhämtning, Jess, och jag ser fram emot en bra säsong för dig! Vi kommer definitivt att hålla er informerade. Jag borde få besked inom de närmaste dagarna och förhoppningsvis får jag goda nyheter. Det är verkligen tråkigt. Det är bara ett par veckor kvar, så jag har inte mycket tid på mig att läka, men vi får se vad situationen blir och ta det därifrån. Om jag måste missa en omgång är det kanske inte världens undergång, men vi får se. Tack för telefonsamtalet, det uppskattar jag verkligen. Det kommer att bli ett roligt år! Tack också för allt ert stöd, det betyder mycket.